Document MMJMa6o6ZR8gd56ER8kpp631j

Fakta 2022:8 Publiceringsdatum 2022-03-29 Kontaktperson Johannes Knulst Enheten fr miljanalys 010-223-16 92 ISBN: 978-91-7937-162-3 Foto: Fors i Saxbron vid Utngen Per- och polyfluorerade mnen (PFAS) i sjar och vattendrag i Stockholms ln Provtagning och analys av lnets ytvatten fr bedmning av vattnets tillstnd och PFAS pverkan PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), ven kallade hgfluorerade mnen, finns i alla delar av samhllet och miljn. Spridningen i miljn hotar bland annat dricksvattenfrsrjningen och kan frorena matfisk. Lnsstyrelsen Stockholm1 undersker vad som finns i ytvatten frn sjar till vattendrag inom EU LIFE-IP projektet Rich Waters. Sammanfattning Lnsstyrelsen i Stockholms ln har underskt spridningen av hgfluorerade mnen (PFAS) i lnets ytvatten. Ett urval av 92 platser gjordes med hjlp av vattenfrvaltningens pverkansanalys samt en prioritering enligt den regionala vattenfrsrjningsplanen. Efter provtagning och analys av vatten frn sjar och vattendrag r slutsatsen att PFAS frekommer i hela lnet. Halterna varierade mellan platser, medan de var relativt lika 2019 och 2021 fr samma plats. mnesvis sammansttning av PFAS varierade mellan platserna. 1 Analyserna finansierades med medel frn EU LIFE IP Rich Waters, delprojekt C18. https://www.richwaters.se/ - 1 - Fyndfrekvenser fr mnena varierade likas, med fynd av PFBA, PFOA och PFOS som de vanligaste mnena i bde sjar och vattendrag. Fyndfrekvensen fr prekursormnen, byggstenar fr de stabila PFAS-mnen, som till exempel 6:2 FTS och EtFOSE, var hgre i vattendrag n i sjar. Inga av de prioriterade reservvattentkterna verskred riktvrdena fr summa PFAS-11. Ngra reservvattentkter hade verskridna grnsvrdeshalter av PFOS. PFOS verskred grnsvrdet fr inlandsvatten, 0,65 nanogram per liter, p 52 procent av de underskta platserna. Medelhalten fr PFOS i relativt opverkade ytvatten var 0,2 nanogram per liter. Medelvrdet av summa PFAS-26 i dessa relativt opverkade ytvatten var 2,9 nanogram per liter, nstan enbart bestende av mnen i PFAS-11 gruppen. Medelvrdet av summa PFAS-26 (varav 15 var kvantifierbara mnen) fr alla underskta vatten var 19 nanogram per liter. P ett antal platser identifierades tydlig PFAS-pverkan p ytvattenkvaliteten. Vissa av dessa platser r sedan tidigare knda och relaterar till frorenade omrden, med till exempel brandvningsplatser. Ngra pverkade platser var oknda sedan tidigare och fr dessa har Lnsstyrelsen fr avsikt att frdjupa kunskaperna om varifrn dessa PFAS-mnen kan komma. Hgsta uppmtta medelhalt PFOS var 66 nanogram per liter i ett vattendrag som ocks hade underskningens hgsta summa PFAS-11 medelhalt p 169 nanogram per liter. Underskningen visar att mest troliga kllor till de hgsta uppmta PFASvrden bestr av frorenade markomrden, utslpp frn deponier och tervinningsverksamheter samt avloppsreningsverk. Metodik Lnsstyrelsen Stockholm ansvarar fr provtagning och utvrdering. Samtliga analyser2 utfrdes av Eurofins, Lidkping3. Vattnet samlades frn sjar och vattendrag vid tv tillfllen (februari och mars) under vintern 2018/19 och ett tillflle (november) under vintern 2021. Fltarbeten Ett urval av 92 provplatser (se karta figur 1) togs fram med hjlp av pverkansanalysen frn Vattenmyndigheternas andra och tredje frvaltningscykel fr ytvattenfrekomster4 i Stockholms ln. Dessa provplatser besktes under februari och igen under mars 2019 samt november 2021. Ett antal platser, som endast undersktes november 2021, valdes p grund av prioriteringen av dessa vattenfrekomster som reservdricksvattentkter enligt den gllande regionala vattenfrsrjningsplanen5. 2 Analyserna finansierades med medel frn EU LIFE IP Rich Waters, del C18. https://www.richwaters.se/ 3 ISO/IEC 17025:2017, SWEDAC 1977 4 En vattenfrekomst r enligt vattendirektivet den minsta enheten fr beskrivning och bedmning av vatten. 5 Lnsstyrelsen Stockholm rapport 2018:24. Regional vattenfrsrjningsplan fr Stockholms ln som pekar ut vattenfrekomster av regional betydelse fr vattenfrsrjningen i ett flergenerationsperspektiv. - 2 - Vattenprov togs med en 1-liter polyeten (PE) plastbehllare fst i en aluminium teleskopisk, utskjutbar stng, se bilden. Provkrl var 100 ml PE plastflaskor som erhlls av Eurofins. Provtagningsutrustningen rengjordes med avjonat vatten, 95-procentig etanol och tre gnger med ytvatten frn den aktuella platsen, fre insamling som skedde vid 20 till 30 cm under vattenytan. Vi undvek att ta prover i grnsskiktet mellan vatten och luft. Proverna frvarades sedan i kylvskor med kylklampor. Vid varje plats mttes vatten- och lufttemperatur, vattnets surhetsgrad (pH), elektrisk ledningsfrmga, syrehalt och diverse prover togs fr andra parametrar n PFAS. Analyser Stabila PFAS och ett antal prekursorer6 (fluortelomerer och -alkoholer) analyserades fr varje vattenprov vid Eurofins laboratorium i Lidkping/Uppsala. Totalt kunde 26 olika PFAS7 freningar analyseras med en rapporteringsgrns (LOQ) p 0,3 ng/l (frutom fr PFBA, 0,6 ng/l). Fr 12 platser dr frhjda halter uppmtes 2019 ltt vi utfra en TOP-assay (totalt oxiderbara prekursorer assay) fr att se om det fanns mycket eller litet oidentifierbara prekursorer till de stabila PFAS under provtagningen 2021. P fyra slumpmssigt valda platser utfrdes provtagning och analyser i triplikat 2021 fr att se variationen i halter och mnesfrdelningen i prov frn samma plats och tid. 6 En prekursor i denna rapport r ett kemiskt mne som efter omvandling fungerar som byggsten till ett annat kemiskt mne, i det hr fallet de mest stabila PFASfreningar som ansamlas i miljn. 7 Ls mer om PFASmnens fysikaliska och kemiska egenskaper i Kemikalieinspektionens rapport PM 121: Kunskapssammanstllning om PFAS. - 3 - Analysen innebr en fast-fasextraktion av vattenprovet, separation med vtskekromatografi fljd av mass-spektrometrisk identifikation och kvantifiering enligt DIN 38407, del 42 standardiserad metodik8. Kvantifieringsoskerheten varierade mellan 11 och 22 procent av mtvrdet (mnesberoende, genomsnitt 15 %). Redovisning Data har analyserats genom bearbetning i Microsoft Access och Excel. Under utvrderingen har fysiska-kemiska uppgifter frn VISS9 anvnts. PFASmnen r syntetiskt framstllda kemikalier som sedan tidigt 1950tal anvnts inom mnga olika produkter och industriella processer. PFAS har haft stor anvndning p grund av deras anvndbara egenskaper som bde fett och vattenavsttande samt filmbildande frmgor. Ngra framstende anvndningsomrden fr PFASmnen r som impregneringsmedel i textilier, nonstick belggningar i till exempel stekpannor eller p papper, som polish och vax i rengringsmedel och glidmedel i skidvalla. Ett stort anvndnings omrde fr PFAS r i brandskum dr PFAS anvnds fr sina film bildande egenskaper samt fr deras hga temperaturbestndighet. Punktkllor i miljn r bland annat brandslckningsvningsplatser, deponier och avloppsreningsverk. Mnga PFASmnen omvandlas till freningar som r lnglivade, mycket giftiga och som anrikas i levande varelser. Dessa mnen utgr en risk fr milj och hlsa. Eftersom flera PFASmnen eller deras nedbrytningsprodukter r vldigt lnglivade, anrikas i levande varelser och r giftiga r det viktigt att frebygga att de sprids i miljn. Mer information om PFAS i ytvatten frn Stockholms ln Lnsstyrelsen informerar mer om PFAS via en webbaserad interaktiv kartfunktion som heter StoryMap PFAS i Stockholm och som du kan hitta hr: https://extgeoportal.lansstyrelsen.se/arcgis/apps/MapSeries/index.html?appid=5c0bd1b67 7a5400eb09c110e3393d72a Stockholm stads miljfrvaltning har publicerat information om PFOS och andra miljgifter p webben under miljbarometern Stockholm, som finns hr: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kemisk-status-ochmiljogifter/miljogifter-i-ytvatten/pfos-i-ytvatten/compare 8 Bestimmung ausgewhlter polyfluorierter Verbindungen in Wasser - Verfahren mittels HochleistungsFlssigkeitschromatographie und massenspektrometrischer Detektion (HPLCMS/MS) nach FestFlssig Extraktion (F42). 9 Vatteninformationssystem Sverige, Lnsstyrelsernas gemensamma plattform fr vattenfrvaltning i Sverige. - 4 - Figur 1. Kartan visar provtagningsplatser fr ytvatten frn sjar och vattendrag (limniska miljer) i och omkring Stockholms ln med lnsstyrelsens ID-nummer som anvnds i denna underskning. Flden i regionala vattendrag Figurer 2 och 4 visar flden under en period fre och under provtagningstiden fr 2019 respektive 2021. Mtstationernas placering visas i figur 3. Bda r utmrker sig genom att provtagningen fregtts av en lngre torrperiod, medan det vid provtagningstillfllena var goda flden i vattendragen. 2019 var flden vid frsta provtagningstiden (februari 2019) ungefr hlften av de under andra provtagningstiden (mars 2019). - 5 - Figur 2. Vattenfring (dygnsmedel, kubikmeter per sekund) i fyra vattendrag fr perioden fre och under 2019-rs provtagning. Data frn SMHI Vattenwebb. Den bla boxen markera frsta provtagningsperioden, gula boxen den andra provtagningen 2019. Figur 3. SMHI-mtstationer fr vilka vattenfringen redovisas i detta faktablad. - 6 - Vattendragen som vi underskte varierade i storlek, de flesta r bckar eller sm ar, med en rsmedelvattenfring mellan 0,1 m3/s och 1 m3/s. Som illustration har fldesdata frn fyra platser med likvrdiga fldesfrhllanden frn SMHI anvnts. SMHI station Stormyra ligger i Stormyrabcken i Tyresta nationalpark och har en rsmedelvattenfring omkring 0,15 m3/s. Saxbrostationen i Kagghamran ngot mera, cirka 0,3 m3/s. Finsta stationen ligger i Husbyns strcka av Norrtljen och har en rsmedelvattenfring omkring 0,8 m3/s. Skllnora ligger i Oxundans avrinningsomrde strax NV om Tby och rsmedelvattenfring ligger omkring 0,2 m3/s. Figur 4. Vattenfringen (dygnsmedel, kubikmeter per sekund) i fyra vattendrag fr perioden fre och under 2021-rs provtagning. Data frn SMHI Vattenwebb. Provtagningsperioden anges med den bla boxen. Vattenstnd i regionala sjar SMHI10 rapporterade att vattenstndet i bde stora och sm sjar i regionen under brjan av 2019 var under det normala men svagt stigande. Mlaren uppvisade en normal vrfldestopp i mitten av mars 2019. Under november 2021 var vattenstndet i Mlaren normal fr mnaden. Fr de mindre sjar var vattenstndet under det normala fr rstiden. 10 Information hmtat frn SMHI:s Vattenwebb, januari 2022, https://www.smhi.se/data/hydrologi/vattenwebb - 7 - Grnsvrden fr PFAS-mnen Fr dricksvatten har Livsmedelsverket satt en frivillig tgrdsgrns fr summan av 11 PFASmnen, 90 nanogram per liter (ng/liter). Vid upptgende halter som verskrider 18 ng/liter behver tgrder fr minskning sttas in. EUkommissionens grnsvrde fr dricksvatten gller summan av PFAS20 med en halt p 100 ng/liter. Fr ytvatten som kan komma att anvndas som dricksvatten finns drfr en miljkvalitetsnorm fr summan av samma 11 PFAS som ovan, 90 ng/liter. Limniska ytvatten (inlandsvatten) har en generell miljkvalitetsnorm fr mnet perfluoroktansulfonsyra (PFOS), 0,65 ng/liter mtt som rsmedelhalt i vatten. Detta grnsvrde avgr om minskande tgrder krvs. Ett antal PFAS-mnen r reglerade och begrnsade i internationella verenskommelser och i flera EU-frordningar och direktiv. Direktivens har sedan implementerats i svensk lagstiftning med frordningar och freskrifter. Eftersom PFOS och PFOA bde finns med i POPs-frordningen11 omfattas de av frbud mot tillverkning, utslppande p marknaden och anvndning (med vissa srskilda undantag)12. Tabell 1. EU-kommissionens13 grnsvrde p 100 ng/liter fr dricks- vatten gller summan av fljande PFAS-20 mnen. mnen som ingr i Livsmedelsverkets 11 valda PFAS samt de fyra hgst prioriterade mnen (PFAS-4) r markerade i listan. ID mne 1 Perfluorbutansyra (PFBA) 2 Perfluorpentansyra (PFPeA) 3 Perfluorhexansyra (PFHxA) 4 Perfluorheptansyra (PFHpA) 5 Perfluoroktansyra (PFOA) 6 Perfluornonansyra (PFNA) 7 Perfluordekansyra (PFDA) 8 Perfluorundekansyra (PFUnDA) PFAS11 (ja/nej) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej PFAS4 (ja/nej) Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej 11 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om lnglivade organiska froreningar. 12 Kemikalieinspektionens PM 1/21 Kunskapssammanstllning om PFAS. 2021. 13 EU har beslutat om ett nytt dricksvattendirektiv, (EU) 2020/2184, som erstter det tidigare direktivet, 98/83/EG. Det trdde i kraft den 12 januari 2021 och ska vara tillmpad i svensk rtt senast den 12 januari 2023. - 8 - ID mne PFAS11 (ja/nej) PFAS4 (ja/nej) 9 Perfluordodekansyra (PFDoDA) Nej Nej 10 Perfluortridekansyra (PFTrDA) Nej Nej 11 Perfluorbutansulfonsyra (PFBS) Ja Nej 12 Perfluorpentansulfonsyra (PFPS) Nej Nej 13 Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) Ja Ja 14 Perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) Nej Nej 15 Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) Ja Ja 16 Perfluornonansulfonsyra (PFNS) Nej Nej 17 Perfluordekansulfonsyra (PFDS) Nej Nej 18 Perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS) Nej Nej 19 Perfluordodekansulfonsyra (PFDoDS) Nej Nej 20 Perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) Nej Nej Livsmedelsverkets PFAS-11 bestr av summan av halterna av fljande mnen: PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA och PFDA. Av dessa ingr 6:2 FTS inte i EU-listan med 20 prioriterade PFASmnen (se ovan). EU har utfrdat gllande frbud mot ett antal specifika PFAS-mnen. Det r fr nrvarande, utver de 20 som nmndes ovan, fyra hgst prioriterade PFASmnen (PFOA, PFOS, PFHxS och PFNA) som anses st fr ungefr hlften av de mest biotillgngliga och giftiga PFAS i miljn. Fr dessa fyra har Efsa (EU:s myndighet fr livsmedelsskerhet) utfrdat en PFAS 4 maximal daglig dos fr mnniskan. Denna dosbegrnsning ska skydda hlsan hos hela den europeiska befolkningen. Fr dricksvatten blir i princip denna dosbegrnsning styrande. Inom den svenska vattenfrvaltningen r samtliga PFAS som frekommer i mark och vatten av intresse, medan fokus fr nrvarande frmst ligger p PFAS-11-mnena och deras prekursorer. Analysresultat Hr redovisar vi vra resultat frn underskningen 2019 och 2021. Vi brjar med resultat frn samtliga platser och alla mtdata. Sedan fokuserar vi p platser med lgsta pverkan, det vill sga statistik frn de platser som hade totalhalter av PFAS-26 som understiger 4 nanogram per liter. Efter det tittar vi p dataspridningen fr fyra platser dr vi ltt analysera tre vattenprover parallellt fr 2021 provtagningen. Vi har ven ltit analyseras TOP assay p 12 platser fr att se om det finns PFAS prekursorer p platser med misstnkt frhjda halter. Sen tittar vi p vilka platser som uppvisar en kraftig PFAS relaterad pverkan. Tabell 2 nedan redovisar fyndfrekvensen av enskilda PFAS i antal fynd och i procent av alla vattenprover som ingick i underskningen. - 9 - Tabell 2. Fyndfrekvenser per mne och statistik fr PFAS halterna som var hgre n den mnesvisa rapporteringsgrns (LOQ) i denna underskning. frekven s procent medelhalt median Maxhalt Minhalt LOQ mne (halt i nano gram per liter) PFBA PFOA PFOS PFHpA PFHxA PFPeA PFHxS PFBS PFNA PFPeS 6:2 FTS PFDA PFHpS PFOSA EtFOSE PFUdA PFDoA PFTeDA PFHxDA HPFHpA P37DMOA PFDS 4:2 FTS 8:2 FTS EtFOSA EtFOSAA FOSAA MeFOSA MeFOSAA MeFOSE PFDoS PFNS PFODA PFTrDA 247 99,2 222 89,2 221 88,8 215 86,3 191 76,7 181 72,7 162 65,1 146 58,6 89 35,7 59 23,7 28 11,2 16 6,4 11 4,4 4 1,6 4 1,6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3,1 2,4 24 0,61 <0,60 2,1 1,15 21 0,31 <0,30 3,1 0,93 100 0,1 <0,30 1,8 0,85 21 0,3 <0,30 3,7 2 34 0,3 <0,30 4,7 2,3 45 0,3 <0,30 3,1 1,35 57 0,23 <0,20 1,3 0,88 19 0,3 <0,30 0,5 0,49 1,3 0,3 <0,30 0,9 0,43 7 0,3 <0,30 1,5 0,515 7,1 0,3 <0,30 0,5 0,43 0,77 0,3 <0,30 1,0 0,64 3,9 0,36 <0,30 0,4 0,37 0,6 0,32 <0,30 8,6 10 12 2,4 <1,0 <0,30 <0,20 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <1,0 <0,30 <0,30 <1,0 <0,30 <1,0 <1,0 <0,30 <0,30 <1,0 - 10 - PFBA var det vanligast frekommande mnet i vattenproverna, fljt av PFOA och PFOS. Det stmmer verens med andra rapporterade studier14 av ytvatten frn sjar och vattendrag. Lnsstyrelsen i Sdermanland15 underskte nyligen halterna av PFAS-mnen i ytvatten p 12 platser med provtagning en gng varje rstid (vr, sommar, hst och vinter). Det visade sig att halterna var relativt jmna under ret, ngot hgre fr sommaren, vilket troligen berodde p lgre flden och drmed hgre halter i vattnet. Statistik fr samtliga platser Fr samtliga data frn 2019 och 2021 redovisas maximalt uppmtta halter per mne, medelvrden och medianhalter i figur 5 nedan. Siffrorna ovanfr staplarna anger fyndfrekvenser. Notera att haltskalan r logaritmisk. Data representerar sammanlagd 249 analyserade prover. Figur 5. Fyndfrekvensen (siffrorna ovanfr staplarna) och maximalt uppmta halter PFAS-mnen i ytvatten frn Stockholms ln. Samtliga data frn 2019 och 2021 (249 prover). Notera att vrde-axeln r i logaritmisk skala. Vi tittade ven p mnesfrdelningen uppdelade fr sjvatten och rinnande vatten. Jmfrelse mellan tabell 3, del a och del b visar att det finns ngra skillnader i sammansttningen av enskilda PFAS-mnen mellan rinnande vatten och vattnet i sjarna. 14 Till exempel Johanna Hedlund (2016) Per and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in Swedish waters. Examensarbete vid SLU, Uppsala. 15 Personlig kommunikation, Aleksander Milenkovic, Lnsstyrelsen i Sdermanlands ln. - 11 - Tabell 3. Jmfrelse mellan fyndfrekvens och halter av PFAS-mnen i samtliga underskta vattendrag (a) och de underskta sjarna (b). Halter anges i nanogram per liter. Del a. Statistik fr underskta vattendrag i denna studie. mne PFBA antal fynd 204 maxhalt medelhalt median 24 3,18 2,4 PFOA 180 21 2,17 1,2 PFOS 179 100 3,45 0,97 PFHpA 175 21 1,94 0,93 PFHxA 153 34 3,91 2,1 PFPeA 148 45 5,01 2,6 PFHxS 132 57 3,27 1,45 PFBS 117 19 1,40 0,89 PFNA 73 1,3 0,56 0,49 PFPeS 48 7,0 0,98 0,465 6:2 FTS 25 7,1 1,61 0,62 PFDA 13 0,77 0,47 0,42 PFHpS 11 3,9 1,04 0,64 PFOSA 4 0,60 0,42 0,37 EtFOSE 3 12 10,67 10,0 minhalt 0,61 0,31 0,10 0,30 0,30 0,30 0,23 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 0,36 0,32 10,0 Del b. Statistik fr underskta sjar i denna studie. mne PFBA antal fynd 42 maxhalt medelhalt median 8 2,90 2,2 PFOA 41 11 1,75 1,1 PFOS 41 16 1,81 0,89 PFHpA 40 5,3 1,26 0,675 PFHxA 37 13 2,65 1,4 PFPeA 32 22 3,51 1,65 PFHxS 29 14 2,18 1,2 PFBS 28 2,1 1,02 0,78 PFNA 15 0,87 0,49 0,44 PFPeS 11 0,94 0,46 0,33 6:2 FTS 3 0,44 0,40 0,39 PFDA 3 0,58 0,51 0,52 PFHpS 0 PFOSA 0 EtFOSE 1 2,40 minhalt 0,77 0,32 0,10 0,31 0,32 0,30 0,25 0,32 0,31 0,30 0,36 0,42 - 12 - Medelhalterna fr de olika PFAS-mnen r generellt lgre i sjar n i vattendrag, men sett frn medianvrdena r skillnaderna sm. Det kan drfr vara en effekt av frre mtvrden fr sjar n de vi hade fr vattendrag. Det som r mera tydligt r att prekursormnena, till exempel 6:2 FTS och PFOSA, frmst fanns i vattendrag. Vid granskning fanns det ett tydligt samband mellan totalhalten av PFAS i provet och antalet mnet som hade halter ver rapporteringsgrnsen fr mnet. Antalet upptckta mnen kar med kande totalhalten i provet. Fr att kunna bestmma ett rsmedelvrde som gr att anvnda fr klassificering av vattnets kemiska tillstnd krvs det enligt vgledningen och freskrifter fr vattenfrvaltning i enlighet med Vattendirektivets bestmmelser mnadsvisa analysdata. Fr flera mnesgrupper som ingr bland prioriterade kemiska mnen enligt EU-frordningar fr kemikaliekontroll (t.ex. Reachfrordningen) saknas ofta ekonomiska resurser fr mnadsvis provtagning och analys. Det innebr att bedmningar ofta behver gras med relativt begrnsade mtvrden. Sedan gr de regionala bedmarna en s kallad expertbedmning av tillstndet. Det dataunderlaget som tagits fram i detta faktablad kan anvndas som std vid expertbedmningen. Platser med lgre PFAS-pverkansgrad Fr 22 platser konstaterades en summa PFAS-26-halt som underskred 4 nanogram per liter, som medelvrde p alla prover frn samma plats. Fr dessa 22 platser, med en geografisk spridning ver hela lnet, analyserades den mnesspecifika sammansttningen av PFAS. Vid dessa lga totalhalter ser mnesvis sammansttning ut som visas i figur 6 nedan. Figur 6. mnesfrdelningen i procent av den totala halten PFAS-26, samt haltniver sorterade frn hgst till lgst (se till hger om staplarna fr totalhalterna) bland vattenprov frn 2021. Dessa platser hade alla en medelhalt av summa PFAS-26 under 4 nanogram per liter, vilket vi tolkade som en lgsta pverkansgrad fr ytvatten i Stockholms ln. - 13 - Tydligt r att PFBA str fr huvuddelen av PFAS halterna i bde sjar och vattendrag. Fljd av PFOA och PFHpA. PFOS utgr mindre n 14 procent av totalhalten p samtliga dessa platser. Tabell 4. Statistik p PFAS-mnen som funnits 2021 i vatten frn 22 underskta platser som vi bedmde var minst pverkade av PFAS i Stockholms ln, med totalhalter summa PFAS-26 mindre n 4 nanogram per liter. mne (ng/l) PFBA PFOS PFHpA PFOA PFHxA PFPeA PFNA PFDA PFBS PFHxS PFHpS 6:2 FTS PFOSA EtFOSE PFPeS Summa PFAS11 Summa PFAS26 Fynd max frekvens 22 3,4 22 0,37 19 0,49 15 0,69 5 0,42 4 0,38 1 0 0 0 0 0 0 0 0 22 3,9 22 3,9 medel 1,88 0,20 0,38 0,43 0,36 0,34 0,38 2,9 2,8 median min 1,80 0,65 0,21 0,1 0,38 0,3 0,42 0,32 0,35 0,32 0,34 0,31 2,8 0,98 2,8 0,98 standard avvikelse 0,72 0,09 0,06 0,10 0,04 0,03 0,8 0,8 Bde PFBA och PFOS hittas i alla prover. Vid dessa lga halter r det viktigt att beakta att det analytiska felet och risk fr kontaminering av provet r strst fr just PFBA. SLU16 har rapporterat fltblankresultat med relativt hga halter fr PFBA, PFHxA och PFPeA. Rapporteringsgrnsen fr PFBA r hgre n fr de flesta andra PFAS-mnena. 16 Ahrens, Vogel och Wiberg (2018) Analysis of per and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons. SLU rapport. - 14 - Platser med parallella prover Fr att underska variationen mellan olika prover frn samma plats och tid har vi speciellt fokuserat p fyra slumpmssigt valda platser i lnet. Figur 7. Procentuell frdelning av uppmtta PFAS-mnen fr tre provtagningstillfllen i Skillebyn (AB 4), Sdertlje kommun. Siffrorna anger den totalt uppmta halten av summa PFAS-11 fr varje prov. Den frsta r Skillebyn i Sdertlje kommun (figur 7). Figuren visar variationen och frdelning mellan de olika PFAS-mnena som hade halter ver redovisningsgrnsen. Som medeltal innehll proverna drygt 50 procent PFBA och cirka 12 procent PFOS, vilket fr PFOS motsvarar halter mellan 0,24 och 0,61 ng/l (alla under grnsvrdet 0,65 ng/l). Nsta plats dr flera prover togs 2021 r Uringen (AB 20, figur 8) i Botkyrka kommun. Som medeltal innehll proverna cirka 16 procent av vardera PFBA, PFPeA, PFHxA, PFOA och cirka 9 procent PFOS, vilket fr PFOS motsvarar halter mellan 0,93 och 1,5 ng/l (alla ver grnsvrdet p 0,65 ng/l). Figur 8. Procentuell frdelning av uppmtta PFAS-mnen fr tre provtagningstillfllen i Uringen (AB 20), Botkyrka kommun. Siffrorna anger den totalt uppmta halten av summa PFAS-11 fr varje prov. - 15 - Den tredje platsen som undersktes mera intensivt var Verkan (AB 65, figur 9) i Sigtuna kommun. Som medeltal innehll proverna cirka 23 procent PFBA, cirka 15 procent av vardera PFPeA, PFHxA, PFHxS och cirka 8 procent PFOS, vilket fr PFOS motsvarar halter mellan 1,0 och 1,2 ng/l (alla ver grnsvrdet p 0,65 ng/l). Figur 9. Procentuell frdelning av uppmtta PFAS-mnen fr tre provtagningstillfllen i Verkan (AB 65), Sigtuna kommun. Siffrorna anger den totalt uppmta halten av summa PFAS-11 fr varje prov. Sista intensivt underskta plats r sjn Fysingen i Sigtuna och Upplands-Vsby kommuner (figur 10). Fr provtagningen under februari och mars 2019 togs prov i utloppet frn sjn mot Verkan (tidigare AB 64), 2021 togs proverna direkt i sjn utanfr naturreservatet Fysingen (AB 77). Figur 10. Procentuell frdelning av uppmtta PFAS-mnen fr tre provtagningstillfllen i sjn Fysingen (AB 77), Sigtuna och UpplandsVsby kommuner. Siffrorna anger den totalt uppmta halten av summa PFAS-11 fr varje prov. - 16 - Som medeltal innehll proverna cirka 22 procent PFBA, cirka 15 procent av vardera PFPeA, PFHxA, PFHxS och cirka 7 procent PFOS, vilket fr PFOS motsvarar halter mellan 0,77 och 0,94 ng/l (alla ver grnsvrdet p 0,65 ng/l). Lite udda frn dessa fyra intensivstudier kan nmnas att PFPeS (perfluorpentansulfonsyra) frekommer vid lga halter i mnga prover tagna under februari 2019 medan det saknas frn senare tagna prover. Detta mnster finns p fljande platser, dr endast februari provet 2019 innehller omkring 1 ng/l PFPeS: AB 13, AB 20, AB 32, AB 45, AB 61, AB 64, AB 65 och AB 70 (8 av 31 platser dr mnet detekterades). Fr vriga platser fanns mnet i flera prover frn samma plats. Prekursormnet 6:2 FTS hittades endast p ett ftal platser, med de mest prominenta halterna i Bllstan (7,0 ng/l, AB 67), Mrstan (7,1 ng/l, AB 69), uppstrms sjn Jlnan (3,1 ng/l, AB 84) och i lvestabcken (1,3 ng/l, AB 22). P samtliga dessa platser var summa totalhalten PFAS-26 hga. Dessa platser hade dessutom en relativ stor andel totalt oxiderbart prekursorer (se under TOPassay analyser nedan). Det fanns ett tydligt samband mellan antalet mnen som kunde identifieras och totalhalten av PFAS-26 i varje prov. Fler mnen identifierades i prover med hga totalhalter PFAS-26 n i de med lga totalhalter. TOP-assay analyser P 12 platser analyserades PFAS tillsammans med TOP-assay analyser fr 30 mnen fr provtagningstillfllet november 2021 (tabell 5). Tabell 5. Jmfrelse mellan totalhalt per mne detekterade ver rapporteringsgrnsen (LOQ) och totalhalt inklusive totalt oxiderbara prekursorer, halter i nanogram per liter. Plats AB 4 AB 18 AB 22 AB 23 AB 33 AB 45 AB 59 AB 60 AB 67 AB 69 AB 84 AB 86 PFBA 2,6 2,8 14 3,6 5,7 4,5 9 6,3 4,1 7,4 24 2,1 PFBA TOP 2,7 3,1 15 4 5,7 5,9 14 7,2 12 21 36 1,4 PFPeA 0,66 1,8 34 5 8,1 3,2 16 13 5,3 15 33 1,2 PFPeA TOP 1,4 2,4 34 5,7 8,1 3,6 18 15 15 30 34 1 PFHxA 0,63 2,2 26 5,4 6,8 2,9 12 10 5,4 16 27 1,1 PFHxA TOP 1,3 2,8 22 8,1 8,1 3,6 18 8 10 42 30 1,4 PFHpA 0,55 1,4 15 2,5 3,4 1,8 4,3 6,8 2,4 6 13 0,74 PFHpA TOP 0,82 1,4 14 2,4 3,4 1,6 4,7 6 3,3 5,9 12 0,79 PFOA 0,68 2,9 3,7 7 3 2,1 4 12 3,2 13 21 1,1 PFOA TOP 1,3 3,1 3,9 6,2 4,2 2,2 4 12 4,4 13 24 1,7 PFNA 0 0 0,74 0,42 0,51 0 0,38 1,2 0,49 0,49 0,94 0 PFNA TOP 0,37 0 0,71 0 0,45 0 0,35 1,1 0,96 0,38 1 0 PFDA 0 0 0,66 0 0 0 0 0 0,57 0 0 0 PFDA TOP 0 0 0,70 0 0 0 0 0 0,62 0 0 0 - 17 - Fr samma platser visar tabell 6 skillnaderna i procent mellan summa PFAS-26 och summa PFAS-26 TOP samt mellan summa PFAS-11 och summa PFAS-11 TOP baserad p haltskillnaderna mellan TOP-assay och generiska mtvrden. Det finns signifikanta andelar prekursorer i Skillebyn, Norrtljen vid Lommaren, Bllstan och Mrstans mynning. Dessa platser hade ven halter ver rapporteringsgrnsen fr 6:2 fluortelomersulfonat, en knd prekursor till PFNA. Tabell 6. Jmfrelse mellan TOP-assay och mnesspecifika analyser fr summa PFAS-26 och summa PFAS-11. Halter i nanogram per liter och skillnader mellan TOP och generiska vrden anges i procent. Plats AB 4 AB 18 AB 22 AB 23 AB 33 AB 45 AB 59 AB 60 AB 67 AB 69 AB 84 AB 86 Namn PFAS PFAS 26 26 TOP Skillebyn 5,6 8 Saxbron 19 20 lvestabcken 97 92 Katthavet 44 44 Magelungen 38 39 Lommaren 17 20 Igelbcken 95 100 Rsjbcken 71 68 Bllstan 39 59 Mrstan 180 220 Norrtljen, 160 170 Jlnan Sdertlje hamn 9,6 9 PFAS PFAS 11 11 TOP 6 vrde saknas 18 20 97 92 43 44 38 39 17 20 91 99 71 68 39 59 180 220 160 170 10 9 skillnad (%) PFAS 26 43 skillnad (%) PFAS 11 5 10 5 5 0 2 3 3 18 15 5 8 4 4 51 34 22 18 6 6 6 11 Dessa skillnader mellan TOP assay vrden och de mnesvisa mtvrden illustrerar att det p vissa platser finns tillgng till fluorerade alkylsubstanser som kan omvandlas till de mnena som ingr i EU-listan med 20 prioriterade PFAS. PFAS-utslppspverkade ytvatten Som resultat av granskningen finner vi att ett antal platser har en relativt kraftig pverkan frn utslpp av PFAS (tabell 7). Tabellen nedan redovisar medelhalterna fr de platser med kraftigt verskridna grnsvrden fr PFOS (grnsvrdet r 0,65 ng/l) och som ven kan ha verskridna grnsvrden fr PFAS-11. Notera att inga av de platser som hade PFAS-11 verskridanden fungerar som dricksvattentkt eller r reservvattentkter. Medelhalten PFOS fr samtliga platser (249 vrden, 92 platser) verskred grnsvrdet i drygt 52 % av alla platser. Fr summa PFAS-11 fanns fyra haltverskridande platser (> 90 ng/l, PFAS-11, se tabell nedan). - 18 - Tabell 7. Platser med kraftigt verskridna grnsvrden fr PFOS och ven i ngra fall fr verskridna PFAS-11 riktvrden. * Anger verskridna grnsvrden fr PFOS och " anger verskridna riktvrden fr PFAS-11. Plats, beskrivning PFOS AB 69, Mrstans mynning AB 59, Igelbcken Ulriksdals slottsall AB 67, Bllstan vid Travbron AB 23, Katthavet, mellan Tullingesjn o Albysjn AB 84, Norrtljen - Vretan (vid Jlnan) AB 61, Oxundan Hagbyn AB 24, Fittjaviken, Albysjn AB 22, lvestan (Tumba) AB 78, Tullingesjn (ng/l) 66* 21* 14* 11* 7,4* 7,8* 7,0* 1,2* 16* PFAS11 (ng/l) 169 " 95 " 63 47 160 " 36 32 106 " 63 Anmrkning Kllor knda Kllor knda Delvis utredd En jmfrelse mellan vrdena frn februari 2019, mars 2019 och november 2021 visar att halterna ligger p lika niver fr samma plats vid olika mttillfllen. Halterna var generellt ngot lgre andra provtagningen mars 2019 n den frsta under februari 2019 och fr 2021. Det kan bero p en utspdning av mnena i just dessa prover mars 2019, p grund av tillflligt hga flden (se figur 2). verskridna grnsvrden fr PFOS och PFAS-11 Fr varje plats berknades medelhalter bde fr individuella mnen med halter ver rapporteringsgrnsen och fr summa PFAS-11. Medelhalterna berknades p samtliga vrden med halter ver rapporteringsgrnsen fr varje aktuell plats. Medelhalten PFOS var hgre n grnsvrdet 0,65 nanogram per liter p 48 av 92 underskta platser (52 procent). Fr PFOS finns ven en maximalt tillten halt i vatten, fr inlandsvatten r det 36 mikrogram per liter. P inga av de underskta platserna verskreds detta maximalt tilltna grnsvrdet. Fr potentiellt dricksvatten ur grundvattenfrekomster br tgrder sttas in om halten PFAS-11 verskrider 18 nanogram per liter. En sdan grns finns inte fr ytvatten. Men halter av PFAS-11 som var hgre n 18 ng/l hittades p 26 av de underskte platser. Endast tv av dessa platser med halter hgre n 18 ng/l var potentiella dricksvattentkter. Fr dessa platser br grundvattnets halter kontrolleras. verskridandet leder till att kemisk ytvattenstatus stts till ej godknd fr platser som r vattenfrekomster med miljkvalitetsnormer att flja. Det har som konsekvens att tgrder behver sttas in fr att frbttra vattenkvalitet med fokus p PFAS-mnen. - 19 - Figur 11. En versiktskarta med halter av perfluoroktansulfonsyra (PFOS) i ytvatten lgre alternativt strre eller lika med grnsvrdet fr inlandsvatten (0,65 nanogram per liter) fr samtliga provplatser i Stockholms ln. Fr platser dr PFOS halterna verskrider grnsvrdet fr miljkvalitetsnormen kemisk ytvattenstatus krvs tgrder. Nr f mttillfllen r tillgngliga och det finns en relativt stor variation i vattenhalterna fr olika PFAS-mnen kan det vara svrt att faststlla exakta rsmedelhalter i vatten. Konsekvensen blir att kravet p tgrder kan baseras p relativt oskra grunder. I Stockholms ln har Lnsstyrelsen fr avsikt att identifiera srskild utsatta platser och med hjlp av frdjupande underskningar om PFAS-mnen i grund- och ytvatten identifiera det verkliga tgrdsbehovet. - 20 - Denna inventering r ett frsta led i detta arbete. Fr de platser som det inte rder klarhet ver kllorna till PFAS froreningar kommer ytterligare vattenprover samlas in. Figur 12. En versiktskarta med ytvattenhalter av summan av PFAS-11 enligt Livsmedelsverkets urval, lgre alternativt strre eller lika med riktvrdet fr potentiellt dricksvatten (90 nanogram per liter) fr samtliga provplatser i Stockholms ln. Notera att de fyra platser som hade verskridna riktvrden inte var potentiella vattentkter. - 21 - Fr platser dr vattenhalterna av PFAS r srskild hga kan det finnas en risk att fisk har s hga halter av PFAS att det skulle kunna innebra en frhjd hlsorisk att ta fisken. Drfr kommen Lnsstyrelsen att lpande flja halter av PFAS i fisk som har fngats p platser med hga halter i vattnet. Ngra slutsatser Per- och polyfluorerade mnen hittades i alla underskta vatten. Vanligaste PFAS-mnet i de underskta ytvattenprover var perfluorbutansyra (PFBA), som fanns i samtliga analyserade prover. Nst vanligast var perfluoroktansyra (PFOA) och drefter perfluoroktansulfonsyra (PFOS). Fler prekursormnen hittades i vattendrag n i sjar. Det finns ett tydligt samband mellan antalet mnen som identifierats och summan PFAS-26 halten i vattenprovet. Drygt hlften av de underskta platser hade PFOS halter som verskred grnsvrdet fr god kemiskt ytvattenstatus. ven ngra platser utpekade som reservvattentkter av regionala vattenfrsrjningsplanen hade fr hga PFOS- halter. Endast fyra underskta platser hade summa PFAS-11 halter som verskred Livsmedelsverkets riktvrde fr dricksvatten. Inga av dessa vatten var potentiella dricksvattentkter. Nio platser i lnet hade kraftigt pverkade PFAS-halter. Fr dessa krvs vidare underskning fr att faststlla kllorna. - 22 -